Den norska åklagarmyndigheten har beslutat att lägga ner åtalet för mordförsöket på den norske förläggaren William Nygaard. Vi ser med stor oro på beslutet och Svenska PEN har, tillsammans med en rad representanter från Grupp Krilon, skrivit till den norska riksåklagaren Lars Erik Alfheim och protesterat mot beslutet.
PEN/Opps nya nummer Det icke-ryska Ryssland: de dekoloniala litteraturerna riktar fokus mot minoriteter och minoritetsspråk i den Ryska federationen. Översättaren och redaktören Mikael Nydahl är gästredaktör för numret tillsammans med den i Sibirien födda, ukrainsk- och moldaviskättade poeten Galina Rymbu och den tatariska Berlinbaserade poeten Dinara Rasuleva.
I samarbete med Svensk biblioteksförening har Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket, genom projektet Banned Books Week Sverige, skapat ett formulär som möjliggör för bibliotek och bibliotekarier att rapportera otillbörlig påverkan från politik och allmänhet direkt när de sker. Syftet är att kartlägga var och på vilka grunder påverkan sker och om de leder till åtgärd på biblioteken.
Åtalet mot akademikern, författaren och vice ordföranden för Montenegrinska PEN, Boban Batrićević, läggs ner. Det slår en domstol fast efter att han åtalats för en artikel som kritiskt granskade den serbisk-ortodoxa kyrkan. Svenska PEN bevakade rättegången på plats genom delegaterna Ljiljana Dufgran och Jonas och Maria Modig.
Två domare på High Court i London har beslutat att Wikileaksgrundaren Julian Assange har rätt att överklaga utlämningen till USA vilket innebär att beslutet skjuts upp. Svenska PEN, tillsammans med PEN International och flera andra PEN-center, upprepar kravet på att Julian Assange omedelbart ska friges och att anklagelserna mot honom dras tillbaka.
Den turkiske förläggaren och författaren Ragıp Zarakolu, som 2012 tvingades lämna sitt land och blev fristadsförfattare i Sigtuna har på nytt åtalats. Den 28 september inleds rättegången mot honom. Zarakolu vädjar i ett öppet brev om stöd från omvärlden för att stoppa förföljelsen av dissidenter i Turkiet.
Lördagen den 6 maj slog den turkiska polisen till mot förlaget Belge och beslagtog 2000 böcker i en ny attack mot yttrandefriheten i landet.
Förlaget Belge grundades 1977 av paret Ragip och Ayşe Nur Zarakolu och har gjort sig känt för sin högkvalitativa utgivning av böcker om politik, ekonomi, filosofi och mångfald och av litteratur om och av Turkiets minoriteter, såväl den kurdiska som den armeniska. Förlagets grundare har två gånger belönats med den internationella förläggarorganisationens Freedom to Publish Award och med en lång rad andra yttrandefrihetspriser. Ragip Zarakolu, som står under åtal i Turkiet och riskerar ett långt fängelsestraff, bor numera i Sverige.
Under den första veckan i maj greps Belges vice chef Mehmet Ali Varış och kvarhölls över natten innan han släpptes efter ett domstolsbeslut. Några dagar senare kom polisen tillbaka till förlaget, som var stängt eftersom det var lördag. Polisen ringde till Mehmet Ali Varış och krävde att han omedelbart skulle komma och öppna, annars skulle man bryta sig in. Orsaken uppgavs vara att åklagarmyndigheten hade fått ett tips att Belge distribuerade skrifter utgivna av en förbjuden revolutionär vänsterorganisation. På grundval av detta hade en domstol utfärdat en order om husrannsakan.
Polisen sökte igenom förlaget utan att hitta de böcker man sade sig leta efter. I stället beslagtog man 2000 böcker från förlagets arkiv med motiveringen att de inte var försedda med en elektronisk märkning som numera krävs på alla böcker. De konfiskerade böckerna var dock utgivna för mellan 20 och 30 år sedan, långt innan denna märkning infördes. Bland de böcker som beslagtogs fanns, förutom verk av turkiska och kurdiska författare, såväl Che Guevaras Brev som den italienske författaren Leonardo Sciascias maffiaroman Ugglor i solsken och fredspristagaren Rigoberta Menchus memoarer. Att polisen begränsade beslaget till 2000 böcker berodde på att man inte kunde få fram en lastbil för att transportera böckerna.
– Den verkliga orsaken till razzian, säger Ragip Zarakolu, är att Belge förra månaden gav ut en satirisk bok om president Erdoğan. Boken, av professor Baskin Oran, heter Recep Tayip Erdoğans oskrivna minnen och innehåller även karikatyrer. Men eftersom myndigheterna inte vill ”göra reklam” för boken skickar de ett meddelande på det här sättet. Det är Kafkaartat!
Svenska PEN kräver att de turkiska myndigheterna upphör med trakasserierna mot Belge och dess anställda och att de konfiskerade böckerna omedelbart återlämnas.
I dag ska rättegången mot den kurdisk-turkiske novellisten och människorättsjuristen Muharrem Erbey inledas i Diyarbakir.
Erbey, som också är hedersmedlem i Svenska PEN, har suttit fängslad sedan julen 2009 och alltså tillbringat två år i fängelse utan att få sin sak prövad. Erbey fängslades i samband med en våg av arresteringar av politiskt aktiva med kurdisk bakgrund och har i svepande ordalag anklagats för samröre med ”terrorism” – anklagelser som aldrig har dokumenterats. Men bland åtalspunkterna mot honom finns att han hållit ett föredrag i Sveriges Riksdag om kurdernas situation i östra Turkiet – vilket enligt åklagaren är att jämställa med ”förtal av den turkiska staten”. Att det skulle vara ett brott att hålla föredrag i olika europeiska parlament är anmärkningsvärt och på intet sätt förenligt med moderna rättsprinciper.
Den turkiske förläggaren Ragıp Zarakolu, mottagare av Internationella Förläggareföreningens Freedom to Publish-pris, har fängslats anklagad för att vara medlem i en illegal organisation. Med anledning av gripandet har Svenska PEN tillsammans med Internationella PEN och Sveriges Författarförbund skrivit ett öppet brev till Turkiets justitieminister. Nedan publiceras brevet i sin helhet.
